Hade inte tänkt att gå ut med detta allaredan,men för att inte det ska snurra en massa rykten så gör jag det.Jag har haft stora problem med mina två hanar.Det har hållt på sedan i höstas,med lite smågruff,som nu den sista tiden bara ökat .Nu är det inte smågruff längre utan regelrätta slagsmål.Sedan i Torsdags har jag inte kunna haft dom tillsammans,de har rykt ihop för minsta småsak.Dom har bara letat en anledning hos varandra för att slåss.Jag har försökt allt.Har rådfrågat många olika personer med stor hundvana ,vad jag ska göra.Och jag har fått många olika förslag hur jag ska lösa dett problem,men ingenting har fungerat.Och nu har det gått så långt att dom skadar varandra med blodvite som följd, hela tiden,och ingen av dom ger sig.

Så ett mycket tufft och väldigt jobbigt beslut togs i Lördags här hos oss.Mattis bor inte här längre.Han är på prov hos en mycket trevlig och go familj ett par mil ifrån oss.Familjen har stor hundvana,och matte i huset ville gärna jobba med Mattis och gå lite Brukskurser,vilket jag tror passar Mattis perfekt.Husse i huset jobbar som hantverkare och ville ha honom med på jobbet ibland,vilket även det är en lycka för Mattis att få åka bil.Mormorn har en bernertik på 3 år ,så kompis att leka med finns även det.Mitt i allt elände är väl det det ända som känns bra,att han kommer till en mycket bra familj.Jag har ringt till dom ett flertal gånger för att höra hur det går.Och allt har gått alldeles utmärkt.Han äter och sover och inte ett gnäll eller så.Dom är så nöjda med honom och jag fick tom lite beröm för hur väluppfostard han är vi mattillfällen ,rastning osv.

Men för er som känner mig och vet hur mycket mina hundar betyder för mig ,förstår att detta är en stor tragedi för mig.Mina hundar är som mina barn och dom gör man sig inte av med om dom är lite bråkiga.Men jag försöker intala mig själv att detta vad bäst för allas skull.En hund kan inte flytta om den inte känner sig bekväm med sin situation.Vi människor vi delar på oss om någoting i våra liv inte blir som vi tänkt oss.Och den möjligheten har ju inte ett djur.Våra Berner lever ett kort liv, och jag tycker att det livet ska vara ett gott hundliv .Inte ett liv där man ska vara förvisad till ett rum eller en plats ,för att bråk ska undvikas.Här hos oss står dörren alltid lite på glänt(till min makes stora förfäran stor elräkning)Jag vill att mina hundar ska kunna gå in och ut som dom vill.Nu ett tag, har det varit stängda dörrar och grindar överallt för att hanarna inte skulle ryka ihop.Och så vill inte jag att en hund ska ha det.Jag har sagt att jag aldrig ska göra mig av med något av mina djur,dom är mina familjemedlemmar och små barn.Men som ni förstår så är denna situationen totalt ohållbar.Ska jag bara sitta här och vänta på att den ena eller andra ska göra varann regält illa.Det förslaget fick jag från en jag rådfrågade.Men så kan jag inte göra.Och som det varit nu en lång tid ,så har den där slutgiltiga uppgörelsen varit många gånger.Och det är inte någon av hanarna som har gett sig ingen är bättre en den andra.

Jag hoppas för Mattis skull, att detta beslutet vad det rätta.Ett mycket tufft beslut för oss här att ta .Men som dom säger,så läker tiden alla sår och så även i detta fall.Men just nu så känns det mycket tungt och ledsamt för mig,känns som om jag svikit Mattis.Men jag intalar mig själv att när detta får sjunka in lite ,och tiden får utvisa hur det går ,så ska allt bli bra,hoppas jag i alla fall.

 

Anette

25 januari 2010 15:25

ojj så tråkigt.
För 20 år sen hade jag en kull med valpar, en av valparna fick ett nytt hem, där de redan hade en hane, de kontaktade Anders Hallberg och gick en helgkurs i Jönköping, och efter ett tag fungerade det bra med de båda hanarna, de var inte några valpar den ena var ca;5 år och den andra var c:2 år.
men det är ju så att det blir ofta rivaler, speciellt om det finns en tik i huset oxå.

Hoppas att Mattis trivs i sitt nya hem.

Anette

http://www.monowi.se

 

Emelie

25 januari 2010 16:19

Blev lite ledsen i ögat. Det låter definitivt inte som om du svikit Mattis. Han får säkert ett gott liv och dessutom ganska nära så att du kan träffa honom ibland. Jag kan tyvärr inte ge dig några råd. Men Anders Hallberg som Anette nämner är en väldigt duktig hundmänniska. Skulle gärna gå en kurs för honom! Han var här i krokarna en gång men det blev som oftast inte av att jag åkte dit...
Det blir bra! Stor kram! Emelie

http://finarossinas.bloggplatsen.se

 

Kram Ruth

25 januari 2010 16:22

Det är svårt när det inte fungerar. Hade själv 2 bernerhanar, men fick lämna bort den yngsta när han var 2 år, dom tålde inte höra att den andra andas bakom ett draperi med grind framför. Man kan inte ha det så, det är ohållbart i längden. 1 hanhund när man har tikar räcker enligt min åsikt och erfarenhet. Skadorna kan bli svåra om dom ständigt bråkar, själv så kan man aldrig slappna av. Tror säkert att du har gjort rätt och Mattis får det säkert riktigt bra och slipper sin rival.
Sköt om dig och tänk positivt på situationen som blev !

http://bernamis.bloggplatsen.se

 

Inger Johansson

25 januari 2010 16:59

Lycka nu till med dina hundar och se framåt! Varit på besök hos Lena med mina busar idag och haft en trevlig dag. Hoppas vi ses till en trevlig stund på söndag!
Hela gänget från Öljehult

http://www.orville-poppe.se

 

En vän

25 januari 2010 18:13

Du har gjort helt rätt enligt mitt sätt att se på saken och utifrån den erfarenhet jag har.Två hanar som i stort sett är jämngamla,och träter ideligen är inte bra.En del hanar trivs tillsamans ,och en del tål bara inte varandra till slut.Det är något man bara får acceptera,kan vara lika med två tikar.Så att du gjorde något åt detta problem,tycker jag vad mycket sunt tänkt.Det finns dom som inte tänker som du, utan låter hundar bråka och slåss för egen vinnings skull.Och det är väl något som är helt oaccebtabelt.Hoppas du hittar dig den lilla tikvalp du söker,och du ska se att allt känns bra om ett tag igen!

 

Marianne

25 januari 2010 21:23

Ibland så måste man ta beslut som svider. Men det är ohållbart med två hundar som inte kommer överens. Och att låta hundarna slåss för att göra upp är djurplågeri. Jag har sålt en tik till ett par som ansåg att tiken de köpte av mig skulle lära sig att bli ödmjuk och lägga sig för tiken som upprepade gånger attackerade & sargade henne. Resultatet av detta var upprepade veterinärbesök och en söndertuggad hund som fick flera personers magar att vända sig när de såg hur illa tiken hade blivit biten vid ett av tillfällena. Och det skulle inte förvåna mig ett dugg om det är från dessa människor du fått det osmakliga rådet att låta hundarna slåss tills en ger upp.
Du har gjort helt rätt då det gäller dina hundarnas väl och ve och du ska vara stolt över att du ser till hundarnas bästa i första hand.
Ha det gott
kram

http://www.ekoxenskennel.se

 

Tina och Tea

25 januari 2010 23:46

Men vad tråkigt att det inte fungerade mellan dina stora pojkar. Förstår verkligen att du inte tagit detta beslut med lätt hjärta, men du ska se att det var rätt beslut i det långa loppet ! Tror säkert att Mattis får det bra och kommer att trivas i sin nya familj.
Ibland får man sätta andras bästa framför sina egna önskemål, det är det som kallas kärlek.
Tröstekram !

http://www.bernertea.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Varit och ultraludat Ambra idag,inga valpar,tredje gången hon går tom,och vi har använt olika hanar. Så idag kändes det som att den sista lilla gnistan slocknade. Vi har haft sådan otur med tikar vi köpt in,nu är ju i och för sig Ambra efter Tyzon vå...

Blev upplyst att en valpspekulant att min hemsida uppdaterades senast 2011, och bloggen i höstas.Riktigt dåligt är det,men hemsidan om ska jag vara ärlig och säga, har jag glömt bort hur man uppdaterar.En ny hemsida kommer att komma igång så småningo...

Hösten är nog min årstid,med alla dessa färger i naturen. Ja... eller kanske vintern,några minusgrader och och vit fin snö.Eller våren,när allt vaknar till liv igen,och det är sådär ljusgrönt ute. Eller kanske sommaren,med dessa ljumna,ljusa kvällar....

Vi har en lite grupp på Facebook som heter Sennenfolket i Blekinge.Har man lust att hitta på något,så lägger man upp en länk där.Nu vad det Lena på Clangulas kennel i Jämjö,som bjöd in till träff vid Färskesjön i Lördags. Så roligt vad det, att det v...

Blev så glad igår kväll när jag kollade min mail,och hade fått en hälsning från Ammie med familj.Ammie vad den vildaste av valparna,och fick namnet Maya Piraya här hemma  . Något som hon fortfarande verkar leva upp till.Tog mig friheten och kopiera e...