Idag har vi faktiskt ,05 plusgrader här nere.Vi har haft det riktigt kallt nu ett bra tag,men nu ser det ut som om det ska vända.Om man nu ska tro väderleksgubbarna,i alla fall. Nästa vecka ska vi in till LRF i Karlskrona,och sätta oss in i alla regler och åtagande i samband med lite Eu bidrag. Verksamheten här på gården kommer att drivas som ett företag,och det är nu klart med både Bolagsverket och Skatteverket.Åh jisses, vad man blir poppis bland alla försäljare inom en massa brancher när man har ett nystartat företag. Allt ifrån teleabonemang,försäkringar telekataloger,webbsidor,reklam mm mm !

Skulle ha åkt ner till Hässleholm på valputställning med Ambra på Söndag,men det blir nog inget med det ,tyvärr.Ambra halkade på en isfläck och gick ner i "spagat" med frambenen,så hon markerar lite på ett framben. Hon är så lik sin pappa den damen, på många sätt.Tyzon han ville ligga ute i ur och skur,först ut på morgonen och sist in på kvällen.Ambra har hittat sin favoritplats i rastgården,inte under korkeken ,men väl under tallen.Ett tjockt lager tidningar och ett gammalt överkast,så har hon sin säng bäddad .

Mina föräldrar, samt syskonbarnen har just åkt hem efter en förmiddag med hundbus !

Så nyttigt för Noomi,som är lite försiktig i möten med människor hon inte känner.Att träffa barn med sina rörelser och röstvolymer,det är hon inte så van vid.Tror att hon har präglats mycket av Tyzons beteende mot besökare ,tyvärr.Så det är något vi jobbar mycket med nu,att stärka hennes självförtronde.Har två mycket bra läromästare, i Lovis och även Charp.Lovis på sitt tokiga vis,hon bara älskar allt och alla. Charp på sitt lite mer lugna,men så älskvärda sätt.Så promenader i okända miljöer med de 2 andra damerna som sällskap, har gjort susen. Noomi på bilden nedan !

Om Charp är dräktig eller ej ,är för tidigt att sia om,ett ultraljud kommer att tas så småningom .

Om inte för vår skull,så för hanhundsägaren skull,med tanke på att han har 22 valpar,och börjar närma sig 30 strecket.

Jag har ju som sagt vad ingen erfarenhet av dräktiga tikar,men man ska väl börja någon gång? Ni mer erfarna uppfödare,ser ju säkert på era tikar om de är dräktiga eller ej i tidigt skede. Men

jag tror inte att Charp är dräktig. Charp på bilden nedan ! 

Hoppas som sagt vad på lite mildare väder nu.De små hundarna är badade ,ganska så nyligen,så det är bara Charp och Lovis kvar. Lite trimmning av Lovisen hade inte skadat,då hon är väldigt vildvuxen i pälsen just nu.Men alla som känner Lovis,vet vad den damen tycker om det där med bad,trimmning osv. Men nu är det dags!!!!  

Avslutar med lite bilder på "hela gänget ".Ha en trevlig helg ni alla vänner & bekantar !

Hade tänkt att uppdatera bloggen med lite glada nyheter,samt nya bilder på hundarna.Men det blir istället lite tankar som rör sig i mitt huvud just nu.

Kan förstå att det inte "ser bra ut" att vi fått ta bort  flera av våra familjemedlemmar på kort tid.Samt ett det tillkommit en ny familjemedlem,som till råga på allt är parad! Att låta någon av våra älskade hundar få somna in, i en allt för tidig ålder. Är inget vi gjort utan att först söka all hjälp som går att få, samt att detta skett i  samråd med vetrenär.Och är det något jag önskar,så är det att vi hade  sluppit att ta dessa fruktansvärda beslut  . Lite tråkigt när det "pratas" här och där utan att man vet orsak,osv. Jag har både telefon och mail som finns att tillgå på min hemsida,om det är något  man undrar över.

Mina hundar är mitt allt,ljuset i min tillvaro. Jag umgås 24 timmar om dygnet med mina djur,och sätter alltid deras väl och ve i första hand.

Så tid för kärlek,omvårdnad, motion,samt egen tid ,har jag då massor av.

Kallt som bara tusan har vi här nere i söder,inte temperaturmässigt ,men isande vindar. Vindarna letar sig in överallt tycker jag,det spelar nästen ingen roll vad man klär på sig.

Tycker att det är dags att presentera Ellebäckens nya invånare,Charp!! När jag fick frågan om att köpa henne,vad jag inte sen att tacka ja.Har träffat hennes mamma,och blev mycket förtjust i henne. En trevlig tjej med mycket motor,liten men välbyggd.

19 månader på bilden,idag 2,5 år. Utställd med Ck.

Hon har bott hos oss ett tag nu,och funnit sig väl tillrätta i min lilla flock,än så länge i alla fall.

Vi har även varit och hälsat på Sonja och Casper, 

Och försökte få till en kärleksstund med de båda.Gick väl si så där,dvs parning men ingen hängning. Så några valpar tror jag inte på,denna gången ,men det går fler tåg.

Livet här på gården börjar sakta men säkert,återvända till det lugn vi önskar oss. Saknar Tyzon sååååå mycket,och det går inte en dag utan att jag tänker på honom.Ser hans stora tassavtryck i snön,eller när vi är i skogen tänker på var och hur han brukade göra när vi gick där eller där.

Men jag har ju lilla Ambra,hans dotter kvar.Hon blir 6 månader den 18 Februari, tänk vad tiden går.Har anmält henne till valputställningen,men vi får se om vi åker eller ej. Det där med ringträning,eller på i koppel överhuvudtaget har vi väl inte gjort överdrivet mycket.Man blir lite lat,då man bara kan gå ut genom dörren med hundarna lösa.Det är bara Lexi som jag får hålla kopplad numera,när vi går hemåt.Hon har en benägenhet att rymma över sista fältet innan vi är hemma.Och den tokstollan springer gärna ut på vägen,och är totalt örädd för bilarna som kommer.Hon springer istället fram för att möta dom,eller för att kanske få åka med en sväng.

Med Lovisen är det bara bra,tycker att hon har blivit betydligt lugnare.

Noomi är det bara bra med,hon blir 1 år i Maj, så då blir det dags för röntgen.

Ska väl försöka bli lite flitigare besökare i utställningsringarna i år hade jag tänkt mig.Förra året blev det inte många vänstervarv inte, men det ska vi råda bot på i år är det tänkt.

När Fredagen kommer känner man sig allt lite sliten och trött,men samtidigt så mysigt att det är helg. Man planerara vad man ska hinna med på helgen,än det ena och än det andra.Men se denna helgen har vare sig det ena ,eller det andra blivit gjort.Vi har haft en helt fantastisk helg här nere hos oss i söder.Kalla stjärnklara nätter, och soliga underbara dagar med temperaturer kring +-0. Så vi har tillbringat våra dagar ute i det vackra vädret.När man sedan kommer in ,är man så trött efter en hel dag ute ,att då blir det heller inget gjort,men vad gör det ??? Tyvärr så finns nog det kvar tills i morgon. I fredagskväll/natt fick maken och lilla sonen för sig att det skulle ut och jaga vildsvin.De förbaskade djuren har kommit fram nu när snön smält bort,och dom har förstört så mycket för oss.Men ingen liten gris miste livet inte.

Igår kväll vad vi nere i vårt gamla hus som stora sonen bor i ,han fyller 25 år på Tisdag,men då är han i Tailand,så han firade lite igår.Dom blev ju lurade på första resan de bokat,så efter mycket letande efter ny resa, så blir resan av ändå.

Någon har frågat mig om Tyzon är obducerad.Jag ville obducera honom,men närmsta som tog en sådan stor hund vad i Skara eller Uppsala.Vi hade då fått köra honom dit ,då maxvikten för att skicka ligger på 20 kg. Vare sig maken eller jag hade klarat av att köra med en död Tyzon i bilen så pass långt. Försäkringsbolagets vetrenär, ville att vi skulle skicka in alla journaler så att dom kunde titta på dom,och det vad snudd på en bok så många besök har det blivit.Och utifrån journalerna konstaterde dom att det vad sviterna efter  Borelian som ledde till hans besvär.Det kändes skönt på något sätt,då jag hävdat hela tiden att han förändrades i samband med att han insjuknade.Men jag tror att han burit på Borelia mycket längre,utan att vi märkt något.Även Mattis som bodde hos oss, drabbades ju av Borelia,och jag tror att dom blev smittade båda två, redan på hösten. Då funderar man ju självklart vad som hade hänt om vi upptäckt det innan ???? Men man får försöka att lämna det bakom sig,och intyga sig själv om att man gjorde det bästa för Tyzon.Och att han nu slipper ha ont,om han nu hade det ,och fått ro i sin oroliga kropp och själ.

Ha en bra vecka ni alla go vänner

Detta är ett inlägg jag har dragit mig länge för att skriva. Min älskade nallebjörn Tyzon ,finns inte längre här hos oss på jordelivet.Han fick somna in för ett tag sedan, pga sviterna efter en långvarig Borelia.

Tyzon blev ju akut sjuk förra året i April månad och kräktes blod.Låg inlagd på Läckeby djursjukhs,där det togs en massa prover, men vi fick aldrig någon diagnos eller förklaring.Han behandlades mot infektion i magen,när inte det hjälpte behandlades han för infektion i halsen.Han hade en mycket konstig infektions,samt blodbild.Vi vad och tog nya prover,och ibland låg dom på gränsen,för att vid nästa provtagning vara skyhöga igen.Jag tjatade och tjatade om Borelia,men fick till svar att det ger inte den infektionsbilden.Till sist togs Boreliaprov och hans värden vad skyhöga.Han har behandlats mot Borelia 3ggr.

I samband med detta förändrades Tyzon,från att ha varit en slö,gosig nallebjörn till en helt annan hund.Han började visa ett aggresivt beteende,först mot människor han inte kände,till att även bita.Hans aggresivitet har bara ökat och ökat.Han bet först människor han inte kände,för att sedan även bita människor han känner väl,och till sist även dagliga besökare.Fanns inget mönster eller förklaring till hans oprovocerade attacker.Ena sekunden lekfarbror åt de små,för att nästa sekund göra utfall och bita.Vi kontaktade rutinerade instruktörer på Brukshundklubben och bad om råd.Trodde först att det vad bristande respekt och någon utvecklingsfas i hans liv.Men det blev bara värre och värre.Han attackerade,och bet de andra hundarna här hemma,och vårt barnbarn.Han kunde ligga helt avslappnad,för att flyga upp och bita den som vad närmst av hundarna eller för att sätta sig och trycka sig mot mig,som om han bad om hjälp på något vis.Jag har försvarat och försvarat hans beteende,hittade på ursäkter för det han gjorde,ville inte inse att det vad långt ifrån ett normalt sätt.Mot oss här hemma vad han hur go som helst,snarare blev han mer och mer kontaktsökande mot oss.Till sist satte sig övriga familjen sig ned, och tyckte att nu får även jag inse att det inte står rätt till.Vi kunde inte ha gäster här för att vi inte visste om, och när han skulle bita någon.En av oss fick alltid vara hemma ,eller ha Tyzon med för vi kunde inte lämna honom ihop med de andra hundarna.Hade Marcus kompisar här fick det sättas upp grindar.Vi skulle ha firat Jul här på gården ,med det gick ju inte.Jag har kämpat och kämpat sedan i Oktober månad,försvarat Tyzon och hittat på ursäkter för allt han hittat på,Skyllt på än det ena än det andra,hittat fel på alla andra, inte på Tyzon inte.Ville/kunde inte inse ,att det vad helgalet igentligen.Mattes älskling med det stora vackra huvudet,som följer mig vart jag än går.Som kryper upp i sängen bredvid mig, så fort husse stiger upp,som jag har följt sedan han vad 3 veckor.Den lilla valpen som ögonen föll på först ,och som jag sa till uppfödaren honom ska jag bara ha.Men nu gick det inte längre,situationen här hemma vad ohållbar.

Så nu har det tänts en ny stjärna på vår hundhimmel.

Men jag saknar honom så obegripligt mycket.Men nu har du ro i ditt huvud och din kropp,och vi kommer att träffas igen den dagen då det är min tur att lämna detta jordeliv,det är jag övertygad om.Livet här på jorden går sakta ,men i Nangijala där du är nu, könns det bara som ett ögonblick tills vi möts igen.

Vila i frid min älskade Tyzon!!!